Så här beskär du Klematis

Att beskära klematis behöver inte vara så svårt som en del av er kanske har hört. Där är tre huvudgrupper som delas utifrån blomningstid. Så egentligen behöver ni bara lägga på minnet vilken tid er klematis blommar.

Beskärningsgrupp 1

Vår- och sommarblommande klematis (maj-juni)

Klematis i den här gruppen har blomknoppar redan på våren eftersom de blommar på fjolårsskotten.Vilket betyder att de bildar sina blomknoppar på nya grena under sommaren året innan. Beskär inte den här klematisen innan blomning, då skär ni bort årets blommor. Oftast behöver dessa släkten som ingår i den här gruppen ingen beskärning alls. Putsa bort döda och gamla grenar. Är plantan av äldre slag så gallra den eller gör en föryngringsbeskärning vilket innebär att ni skär ner den till cirka 50-100 cm ovan mark. Gör detta då efter blomning.

Beskärningsgrupp 2

Blommar två gånger per säsong. Maj-juni och i augusti-september.

Klematis i den här gruppen blommar både på fjolårsskotten och som nya årsskott från innevarande år. För hård beskärning innebär att den nya blomningen uteblir och klipper man inget alls så blir klematisen väldigt risig med tiden.

Här behöver man studera grenarna tidigt på våren där man letar efter grenar med friska, gröna knoppar. Det som är dött och visset klipps bort samt, gallra bort klena grenar då det gynnar blomningen på de kvarlämnade grenarna med starka, friska knoppar. Detta kan även stimulera knoppbildning vid basen.

Vid en hård vinter kan klematisen frusit ner helt och då beskärs plantan där. Då uteblir den första blomningen.

Beskärningsgrupp 3

Blommar senare på sommaren, från juli till långt in på hösten.

Klematisen i den här gruppen när våren kommer bildar blomknoppar på årsskotten. Detta betyder att ni klipper ner er klematis till marken sent på hösten eller tidig vår. Spara ungefär 20-30 cm ovanför mark, cirka två bladpar. Den här beskärningen är liknande den ni gör gällande era fjärilsbuskar.

Odla Chili

Både chili och paprika är fantastiskt roligt att odla och ger ofta bra med avkastning.

Det är ingen hemlighet att chili inte växer vilt här i Sverige och har därför vissa krav när det kommer till att odlas. Det första kravet är att chili behöver förkultiveras för att kunna hinna med att ge frukt. Om man inte har lyxen att äga ett uppvärmt växthus så rekommenderar vi att sätta era sådd i ett ljust fönster eller på en plats med växtlampa. Det är viktigt att ge dem mycket ljus för att annars blir plantorna långa och rangliga då värmen från att stå inomhus gör att chilin växer fort och därmed söker sig till ljuset.

Tiden för att så chili varierar efter de förutsättningar som ni kan ger era plantor efter de har börjat gro. En del börjar att så sina plantor redan i januari men då krävs det nästan att man kan sätta ut sin chili i ett uppvärmt växthus runt mars, april. Om det är ett kallväxthus så rekommenderar vi att sätta ut plantorna i maj och om ni ska odla på friland så sätt ut dem runt juni på en varm och skyddad plats. Därmed så kan de flesta börja så sina plantor i början av mars så slipper ni långa rangliga plantor som dessutom riskerar att få lus. Chili är nämligen en lusmagnet och att stå inomhus för länge där det är torr luft, varmt och sämre ljus gör att risken för att få lus ökar markant.

Så chilin i en porös såjord av god kvalité och när chilin har växt i cirka fem veckor så plantera om den i större krukor med ny näringsrik jord.

Det andra kravet är att chili vill ha det varmt och soligt. Vi har uppfattat det som att de sorter som är åt det starkare hållet med hög Scoville såsom Carolina Reaper eller liknande behöver mer värme än de sorterna som håller sig på en mer rimlig nivå. Testa gärna friland men vi anser att de riktigt starka sorterna behöver stå i ett växthus för att utvecklas optimalt.

När det kommer till att odla på friland så odlar vi vår chili i krukor på en hylla som står mot en södervägg i ett skyddat läge. Detta har gett god avkastning och friska plantor med en god hetta.

När det kommer till näring så vill chili precis som allt annat som sätter frukt ha en jämn näring, det vill säga relativt jämt mellan kväve, fosfor och kalium. Ett bra värde på NPK är 4-3-5. Vill ni lära er mer om NPK så kan ni klicka här.

Sen när det kommer till bevattning så är det klokt att inte låta chili torka ut någon längre tid då slokade plantor gärna lockar till sig lus. Se gärna över era plantor då och då för att förhindra ett större angrepp.

Ett sista tips som vi fick lära oss av Kjell Åberg på Åbergs Plantskola utanför Ystad är att alltid hur ont det må göra är att plocka av de första fyra-fem blommorna på både chili och paprika då plantan behöver växa sig stor och stark innan allt fokus hamnar på fruktsättning.

Lycka till med er chiliodling och hör gärna av er om ni har några frågor gällande odling.

NPK - tre viktiga näringsämnen

Ett flertal gånger har kunder kommit fram till mig och frågat om det är bra att använda näringsämnet NPK till den växt de har köpt eller planterat. De flesta av dessa förknippar NPK med Blåkorn och förståeligt är det då det ofta står skrivet med stora bokstäver på förpackningen.

Men om en tittar noga så hittar man ordet NPK på jordsäckar, näringstillskott och gödsel, m.m.

Men vad är då NPK och vad gör det för dina växter?

Kort sagt så är det en förkortning för tre väldigt viktiga näringsämnen, Kväve (N), Fosfor(P) och Kalium(K) som finns i det materialet som du har köpt, ofta i kombination med en rad siffror efter som kan se ut något så här: NPK 4-1-7.

Sifferkombinationen talar om för dig som konsument om hur många procentandelar av själva totalvikten varje näringsämne innehåller. I det här fallet innehåller förpackningen 4% kväve, 1% fosfor och 7% kalium. En vanlig blandning i till exempel Tomatnäring.

Men hur påverkar dessa tre näringsämnen dina växter?

Kväve är det viktigaste näringsämnet som växterna behöver och som behövs i stor mängd då det snabbt lakas ur och går från jorden ut i luften som kvävgas och kan därmed inte längre tas upp

av växten.

Kvävet ger god tillväxt och ger friska och gröna blad. Ett underskott på kväve visar sig oftast genom att bladen gulnar och växten blir klen. Dock så hjälper det inte att övergödsla kväve heller då de växter som får ett överskott blir ranliga, samt att blomning och fruktsättning minskar. Vid svåra fall uteblir blomning helt. Cellerna i växten blir vattenfyllda och ger då ett sämre skydd inför vintern.

Kvävebehovet är som störst på våren och försommaren då tillväxten är som störst. Ge då rikligt med kväve men håll upp någon gång vid midsommar då alla fleråriga växter ska börja att

förbereda sig för att gå i vinterdvala.

Detta gäller inte sommarblommor eller ettåringar som inte går i dvala.

Fosfor finns i jorden och i vatten som salter, fosfater. Fosfor påverkar växtens rotsystem och gör bland annat att växten blommar fint och ger god avkastning på frukt och bär. Fosfor bidrar även med hjälp för växten att ta åt sig solljus. Fosfor är ett mer stabilt ämne än kväve och urlakas inte lika lätt men även om jorden har god åtgång på fosfor så kan vid för låg temperatur eller vid fel pH-värde växtens rötter inte ta upp ämnet.

En brist på fosfor visar sig med att rotsystemet blir underutvecklat precis som plantan i sig.

Äldre blad och stjälkar kan få en rödbrun, nästan lila färg med en grå ton.

Om det blir ett överskott på fosfor så kan det bli svårt för växten att ta upp vissa mikroämnen som till exempel järn och bor.

Jord med hög mullhalt har sällan brist på fosfor.

Kalium påverkar växtens ämnesomästtning och vätskebalans som i sin tur leder till att vedartade växter avmognar som de ska och går in i vintervila i tid. Kalium påverkar även frukt och bärs

hållbarhet och kvalitet så god tillgång ger godare frukt. Detta har med att kalium gynnar bildandet av kolhydrater som inte bara ger sötare frukt utan även ett bättre skydd mot vinterkylan då

kolhydrater skyddar växtens celler.

Brist på kalium gör att bladen skrumpnar, gulnar och får en brun kant.

Överskott gör att växten får brist på magnesium och tvärtom då dessa två näringsämnen konkurrerar om samma upptag.

Om ni är intresserade av näringsämnen och vad gödsel gör för dina växter och jord så kan vi gladeligen rekommendera boken "Gödsel - om trädgårdens näringsliv" som går på djupet på ett väldigt pedagogiskt sätt som gör att boken både passar till trädgårdsamatören som till proffset som vill fördjupa sig.